Merry Fucking Christmas

Ho ho ho, nu tar ni det lugnt med snapsen och ölen! Jag önskar alla "metal-fläktar" en riktig rolig och härlig weekend (jul). Nu ska jag ge er min top-5 lista över metal-album som har släppts under året som snart är slut.

Numero 5.
The Sword - Gods of the Earth

Detta album som kommer från Texas-rockarna The Sword, gav mig en "feelgood" känsla, jag kan ge er ett exempel, tänk er att ni sitter med en god cigarr och avnjuter ett glas wiskey i en bekväm fotölj. Den känslan fick jag när jag lyssnade på detta album för första gången, och sen dess får jag alltid den känslan av plattan.

Numero 4.
Belphegor - Bondage Goat Zombie
En riktig bra platta från österrikiska black metal-gruppen Belphegor, som får en att rysa inombords. Jag har inte hört många som lyckas att spela så extremt onskefullt om man räknar bort Behemoth. Med ett extremt mangel och onskefulla låttexter så äntrar Bondage Goat Zombie fjärde platsen på listan.



Numero 3.
Krisiun - Southern Storm
Man blir riktigt varm i kroppen av Krisiuns senaste döds platta. Den levererar tunga riff blandat med blast beats. Albumet visar att sambans och karnevalernas hemland fortfarande kan erbjuda ett band som kan mäta sig med den amerikanska, svenska och polska scenen när det gäller death metal.





Numero 2.
Bloodbath - The Fathomless Mastery
Detta albumet får i alla fall mig att vilja ta en slägga och slå sönder en av väggarna här hemma. Efter att ha lyssnat på Opeths nya så kan man knappt tänka sig att Mikeal Åkerfeldt kan få ett sådant monster-growl som han får ur sig på denna plattan, givetvis levererar han det på Watershed också men med Katatonias Jonas Renkse, Anders Nyström, Martin Axenrot och Per Eriksson blir det ett helt j***a mayhem utan dess like.




Numero 1.
Satyricon - The Age of Nero
Detta albumet är ett av de bästa jag har hört, Satyr har komponerat detta onskefulla alster med finess. Satyricon har ändrat på sitt sound, men det har inte blivit mer åt det symfoniska soundet utan det mer mogna. Now, Diabolical är en riktig bra platta men The Age of Nero är ännu bättre. Det känns helt rätt i mina öron. Plattan får mig att vilja gå ut i skogen och kasta onskefulla blickar mot varenda sten och träd jag ser.



Summering av det gångna året:
En del säger att musiken var bättre förut, jag säger att det kanske ligger en del i det, men inte när det gäller metal. Det har kommit en hel drös av album som är riktigt bra.