Metaltown 2010 del 2

Som jag skrev i del 1 så skulle jag till Metaltown. Här kommer recensioner och bilder från fredagen, första dagen. Ni kan även trycka på bilderna så ser ni bättre.

Väl inne på området såg jag att dem hade gjort en del ändringar från förra gången jag besökte Metaltown. Red Stage hade flyttats till Mix Megapols byggnad och Close-Up tältet låg nu vid ingången till området. Det hade även tillkommit ett extra öltält till den som kände sig torr i munnen.
Det var två band som öppnade, SKRINDRED på Black Stage och FROM THIS MOMENT i Close-Up tältet. Men efter att ha läst om banden i programbladet så valde jag SKINDRED som är ifrån Storbritannien och spelar en blandning mellan reggae, alternativ och punk. Bandet var inte direkt bra i mina öron men sångaren sa något som jag tyckte var bra och det var att man kan ladda ner musik illegalt hur mycket man vill, men du kan aldrig ladda ner "själen" eller "stämningen" som man får ta del av när man kollar på en musikgrupp live.
Bandet nummer två i ordningen för min del blev KATATONIA. Fast jag inte är något direkt fan till dem så spelade dem ganska bra, fast Jonas Renkse, sångare i bandet, kunde allt anstränga sig bättre när det gäller mellansnack!
Jag hade tänkt att se RAUBTIER men när jag såg hur många som stod i Close-Up tältet gav jag upp, det var helt smockfullt med folk. Så det blev att gå direkt till KREATORs soundcheck. Jag kände mig ganska bortkommen när jag stod längst fram på KREATORs spelning när jag inte alls är bevandrad i bandet och lyssnar knappt på Thrash Metal, men ett par bra bilder blev det allt. Jag tyckte det lät bra, mer än så blir inte rapporten från KREATOR.

Och nu till den akt som jag såg mest fram emot på hela festivalen. Ett band som har spottat ur sig låtar som Ramses Bringer of War, Unas, Slayer of the Gods, Black Seeds of Vengeance, User Maat Re och Ithyphallic. Dem som inte vet nu vilket band jag menar kan sluta läsa nu. Hursomhelst dem som fortfarande stannade kvar så är bandet jag menar amerikanska NILE, med grundaren Karl Sanders på gitarr och dödsgrowl, Dallas Toller-Wade på gitarr och dödsgrowl och George Kollias på trummor. Som vanligt, vad jag har förstått, så hade dem en live-bassist som inte var så dålig på att growla han heller. Dock så var det lite smått tråkigt att ljudteknikern hade dragit ner rätt mycket på sången, och en del på gitarrerna också. Men i det stora hela så var detta det bästa framträdandet på hela fredagen. Bandet öppnade med första spåret, Kafir!, på sin nyaste platta Those Whom the Gods Detest. Och sedan fortsatte slakten med låtar som Sacrifice unto sebek, Hittite Dung Incantation, Ithyphallic, Papyrus Containing the Spell to Preserve Its Possessor Against Attacks From He Who Is In The Water, Lashed to the slave stick och Black Seeds of Vengeance. Ni som gärna vill veta mer om exakt vilka låtar NILE spelade kan söka vidare på internet, det finns säkert någon setlist därute.


Efter NILEs framträdande bestämde jag mig för att dra hemåt för att åka tillbaka nästa dag, de band som spelade efteråt intresserade mig inte så mycket.


Jag passade även på att ta kort på Dark Tranquillitys sångare Mikael Stanne när han stod utanför Close-Ups försäljningsstånd, lite otur bara att solen var snett bakom.

Del 3 kommer upp inom en snar framtid.